Här är det dags för lite frukost (för dem som orkar upp) utanför bilen så där på söndag morgon.
Riktigt fint, intressant och bra skyltat både på svenska, finska och engelska.
Lite inifrån Sjöfartsmuseet. Där fanns allt från galjonsfigurer, skyltar, bilder, fotomontage, motorer och uppbyggda hytter mm från gamla fartyg.
Fanns mycket att se och jag måste säga att det var helt klart värt besöket och de 10 euro det kostade per person att gå in (då ingick inträde till fartyget Pommern)
Bilden blev lite suddig pga blänk i glaset som var framför. Men här var det en par Pinnkompasser - hur de fungerar är för mig en gåta! Men tydligen användbara på nåt sätt på den tiden.
Om man ser till vänster på bilden här intill, så ser man hur vågen är högre än båtens däck och redan börjar spola in över däck. Jag säger bara FY...
Det var nog ett hårt liv sjömännen levde på den tiden! Jag är imponerad!
Som sagt, museet är värt ett besök - och Mariehamn är ju en sjöfartsstad så det är nog bara bra att man friskar upp minnet mellan varven.
Precis intill ligger fyrmastade fraktskeppet Pommern. Även det numera ett museum. Det är det enda fyrmastade fraktskeppet i världen som är bevarat i ursprungligt skick.
Här är kockens hytt ombord på Pommern.
Inte så stor och lyxig direkt. (lite annat var det med kaptenshytten)
Hur man kunde sova i de där smala sängarna är frågan... eller är det vi som är bortskämda?
Läs på skylten om Befälsmässen... när de senare började ta passagerare så fick passagerarna skriva på ett papper att äta samma mat som besättningen och betala sina eventuella begravningskostnader.
Tur det inte är såna kontrakt då man vill ut och åka färja idag. :-)
Utifrån Pommerns däck.
Underbart väder, hade gott kunna lagt oss och sola en stund där - men det hade kanske inte sett så bra ut.
Mera utsikt från fartyget Pommern.
Kommer ni till Mariehamn så rekommenderar jag (nu börjar jag bli tjatig) ett besök på Sjöfartsmuseet och Pommern.
Sen rullade vi sakta vidare med Hjulius...
Ingby bergen ligger i Jomala kommun.
En promenadstig tar en upp, det är skyltat men kunde nog vara än lite bättre skyltat tyckte vi.
Stigen upp går genom en liten ravin. Lite stenigt och småkrångligt kan det vara spec om det regnat då det kan bli aningen halt på sina ställen. Men ingenting är omöjligt!
Lite mysigt.
Som sagt någon skylt eller så till kunde det fått vara.
Uppe vid utkikstornet. Två picnincbord fanns det också och ett plus för att det även fanns soptunnor med viss sortering.
Utsikt från tornet. Man såg även hem till Sund och tv-masten mm
Sen letade vi upp grottan som enligt sägnen en gammal tant gömt sig och sin ko undan ryska trupperna.
Läs mer Här...
Info om det fanns på tavlan som Henrik sitter och läser på här på bilden.
Man kunde gå två vägar till grottan, den "lätta vägen" och den "svårare vägen". Den senare av dem innebär klättring och att man inte är allt för stor i omfång och inte har anlag för klaustrofobi! Man ska nämligen ner genom ett trångt hål i taket.
Här är det "andra rummet" i grottan, som är liksom innanför det första och också stora ingången som ni ser på bilden ovanför.
Här i taket ser ni en ljus fläck och det är där som "den svårare vägen" till grottan kommer ner.
Mörkt är det där inne - här har kamrerablixten ljusat upp det men jag rekommenderar nån form av lampa med om man vill dit och klättra. Fuktigt och halt var det också ....
Ja så då gick en dag igen.
En husbilshelg med lite happening och "turistande" har man hunnit med.
Avslutade dagen med en tur ut till Vårdö, för att ta ett dopp.
Tyvärr glömde jag ta några bilder därifrån. Får bli en annan gång.
