Dag 11, Leggiuno - Lago di Como - Umbrail passet - Resia

 

Godmorgon från oss i den rullande kojan.

Vi börjar dagen med frukost och promenad. Idag bar det av neråt...till att börja med...



Vi ska besöka det gamla klostret Eremo Di s. Caterina del sasso



Ligger presis vid vattnet på bergets kant eller hur man ska förklara.




Det var nog riktigt tjusigt, det var det. 

Man kunde "hyra" audioguide och gå runt och höra om stället.




En liten modell, den bara hängde med  så den får ni stå ut med.




Inifrån en av salarna i klostret.




...




Som sagt, det ligger ju fint. 

Vi börjar trappa upp, ett antal steg blev det, sen iväg på rull igen.


Vi far genom div mindre orter som Caravate, Oltrona al Lago, Groppello mfl.

Vi måste över gränsen och in i Schweiz en snabbis, ca 20 min, innan vi ska in i Italien igen. En liten svängom likso..





Här är vi just framme vid gränsen till Italien då.
Tänk, inte en enda gång hittills på resan har vi behövt visa pass el någon typ av legitimation. Bara att tuta och köra.






Vi kommer till staden och ska försöka hitta parkering. Vi snurrar på en del, inte så att det går bra att parkera längs gatan precis. Många ställen var riktigt trångt.



Inte avundsjuk på cyklisterna här.

Backigt, trångt och mycket trafik.






Fint ställe är det.




Vi hittade till slut efter mycket letande en liten trång parkering. Men Knasen fick precis rum.


Slänger in lite bilder bara.  Har inte så mycket att berätta än att det var fint och mysigt.  Har ni läst det förut? Ja, kan så vara men vi har hittat många mysiga ställen på vår resa. 



Lite wikipedia info om Comosjön;

Comosjön är en stor sjö i Lombardiet i norra Italien. Sjön har en yta på 146 km², vilket gör den till Italiens tredje största efter Gardasjön och Maggioresjön. Med ett djup på 410 meter är den även en av Europas djupaste insjöar. Sjön är ett populärt turistmål i Italien. 


Bella höll koll på stan.

Jisses vad man ser folk med hundar, överallt. 





Härligt att strosa längs vattnet.

Måste ju ner och vada lite och blöta upp Bella lite. Det är runt 35 i skuggan idag igen.




Vi tog oss ett dopp innan vi åkte vidare. Skönt i vattnet, men inte hölls man sval så länge efteråt innan man var lika svettig igen. Tur det inte är en luktblogg.



Fina vyer längs vägen.




Vi drar vidare, via bla Domaso, Forcola, Montagna in Valtellina mfl ställen. 

Här har vi kommit till en tunnel  så smal så det är rödljus i den för det går ej att mötas. 

Nu ska vi således ta oss genom Umbrail passet.


så här såg GPS:en ut större delen. Tror nog det vsr det värsta bergspasset vi kört. Fy baljsn. Långa bitar utan räcken. Högst så klart, det visste man ju. Men även så smalt så det hade inte gått att möta ens en liten personbil, nån skulle isåfall ha måsta backat. 

Ja, låter tjatig men skönt att Knasen är liten. Det är väl ibland om man skall ha nå större saker kört, eller vill shoppa mycket på en bordershop, vintertid med tjockare kläder och så som man tycker den kunde va aningen större. Men det funkar bra, skönt att kunna parkera nästan överallt. Nå allt har sin charm och praktiska saker. Men här hade jag inte velat ha en större bil 😱.

som sagt, svårt att få på bild och ser inte så farligt ut så här. Eller farligt...men otäckt...

Henrik fick ett smärre gympass för armarna, spec då servon aldrig har funkat på vår gamla harv 😉




Info om Umbrailpass fr Wikipedia. 

Umbrail Pass är ett högt bergspass vid den schweizisk-italienska gränsen som förbinder Santa Maria i Val Müstair med Bormio i Addadalen. På den italienska sidan ansluter den till Stelvio Pass-vägen och Valtellina. Det är för närvarande den högsta asfalterade vägen i Schweiz.

Många mycket snäva svängar hade det, tappade räkningen, med snäva så var det riktigt snävt på sina ställen. 


Skönt att komma ner på lägre höjd, om än utsikten är fin där uppe bland bergen.

Gillar hotellnamnet by the way.




Tar natt i Resia.

Hittar en ställplats för 20 euro per dygn. Vi kom rätt sent på kvällen i mörker och regn så vår kostnad blev bara 18 euro. 

Möjlighet att slänga sopor, fylla på vatten samt tömma kasett toa.



Vi tar kväller. Är allt för slöa ikväll för att börja duka tjusigt men lite kex, ost, chips,  morotsstavar, dip, ölkorv och go'dricka mumsade vi på medan Ninni gjorde ett försök att uppdatera bloggen lite.


Dag 10 Simplonpasset - Candelo - Gotthard Park - Leggiuno

 

Utsikt från frukostbordet. 

Höga berg och djupa dalar.

Här uppe på 2000 m ö h behövde vi inte ha för varmt i natt.



Nattplatsen kostade 2 chf per person och då hade man möjlighet att slänga sopor samt tömma gråvatten och fylla på vatten. 


En liten kort svängom med hunden ...



...ja, inte den här hunden, men väl vår lilla tant.




Ja, dags att rulla neröver.

De här skyltarna är inte så skoj att se, men förstår att de behöver finnas.  Att bränna slut på bromsarna vore ingen hit.

Lutningen låter kanske inte så mycket men jag kan säga att det är det. Tungan rätt i munnen och ta det coolt. 



Vi rullar fint ner men med pirr i magen på mig som åkte. Ja, som sagt - det är väldigt speciella vägar.




Ciao Italy.




Vi rullar på genom små orter, större orter, små vägar och större vägar.


Vi kommer till en ort som heter Candelo.
Gott om parkering var det ont om så att säga. Men vi hittade en och hjulen iaf innanför strecken - då är vi ju inte så stora. Eller bilen är iaf inte så stor. Men det funkade bra. 





Fina blommande träd eller om det räknades som buske men hur som haver så föll de mig i smaken







Strosade runt i den gamla medeltida staden Ricetto di Candelo.
Gatorna och en del av husen var gjorda av runda små stenar.

I en av källarna finns en enorm press för att krossa druvor. 






Exakt ålder på staden vet man inte men första omnämnandet går tillbaka ända till år 988.




Fanns några hantverksförsäljare men mkt var stängt då vi var där. Vi gick och letade upp ett lunchställe och hittade ett litet ställe där de gjorde allt från grunden. 





Pasta blev det igen. Denna var med broccoli och räkor. 
Kunde fått ha lite mer smak men det funkade.





Vi beger oss ut på vägarna igen. Styr kosan till ett "Fordons museum" som heter Gotthard Park.
Mestadels utomhus men lite inomhus också.
Hundis fick komma med in.






Här fanns alla möjliga fordon och maskiner.
Flyg, tåg, traktorer, minröjare, krigsfordon, nån liten racebåt, mopeder, mc, bilar mm






Gamla tuff tuff tåget.




Åt ena hållet plog, åt andra hållet snöslunga. En körplats i var ända.





Familjecykel? 😉






Den här skulle väl vara nåt? Maken eller polaren trampar och man själv åker fram i stolen med ett glas bubbel i handen? 😉




Tjusig.




Annorlunda.
Nej nu ska vi gå vidare ocv inte fastna fast här. Men allehanda prylar, mojänger och molijoxer fanns det.




Vi har nu kommit fram till Leggiuno. En ort i provinsen Varese i regionen Lombardiet.
Vi är nöjda med körandet/åkandet idag och stannar till för kvällen och tar en promenad. 






Ner till stranden. 
Folk badar och myser vid stranden ännu fast klockan var närmare halv 8 på kvällen. Men förståeligt för det var så otroligt varmt.
Runt 33 i skuggan.





Vi slår oss ner på en uteservering som verkar populär och när vi smakar på mat och vin förstår vi varför. 
Tror det var det godaste vinet jag druckit. Tyvärr har namnet försvunnit från hårddisken.





Henrik beställde nån slags pasta fylld med aborre och så en otroligt god och smakrik ostsås.  Whao!!





Ninni valde friterade "sjöodjur".
Det var nog helt gott det också men hon här Ninnsann som inte är den största fiskälskaren som går i ett par skor måste erkänna att Henriks pasta m fisk var helt outstanding.




Kväller... vilken kväll! Härligt hade vi. Satt i timmar och åt och drack och pratade goja.





Ninni gillar ju solnedgångar, så hon njöt i fulla drag.





Vi tassar hemåt i sena kvällen. Uppåt, uppåt och uppåt. 




Vi står på en parkering i natt. Tar camping eller ställplats då vi behöver eller känner oss tvugna. I o m att vi just nu har vad vi behöver med oss och för tillfället inte kände behov av att fylla eller tömma, el, pooler eller så så blur det oftast fricamping där man får och det känns tryggt.
Vissa resor har vi bara tagit någon enstaka camping ocv ställplats, vissa har vi varit var och varannan natt på camping. 
Alla gör vi som det passar en själv bäst. Inget är väl mer rätt eller fel.